Tennisregler och poängräkning – game, set, tiebreak och match

Tennis räknar poäng i flera nivåer:

1. **poäng** bygger ett game, 2. **game** bygger ett set, 3. **set** bygger en match.

I ett vanligt game räknas poängen **0, 15, 30, 40 och game**. Vid 40–40 blir det deuce. Därefter behöver en spelare normalt vinna två poäng i rad: först advantage och sedan game.

Ett set vinns vanligtvis av den första spelaren som når sex game med minst två games marginal. Vid 6–6 används ofta tiebreak, men den exakta finalsetsregeln kan variera mellan tävlingar.

Snabb översikt

| Nivå | Vanlig regel | | --- | --- | | Poäng i game | 0, 15, 30, 40, game | | Deuce | 40–40 | | Advantage | En poäng efter deuce | | Game | Två poängs marginal efter deuce | | Set | Vanligen först till 6 game med två games marginal | | Tiebreak | Ofta vid 6–6, vanligen först till 7 poäng med två poängs marginal | | Matchtiebreak | Ofta först till 10 poäng med två poängs marginal | | Match | Bäst av tre eller bäst av fem set beroende på tävling |

Tävlingsbestämmelser kan använda andra godkända format, exempelvis no-ad-scoring eller matchtiebreak i stället för ett sista fullständigt set.

Poäng i ett vanligt game

Poängen läses från servarens perspektiv.

Ordningen är:

• 0 = love,
• första vunna poängen = 15,
• andra vunna poängen = 30,
• tredje vunna poängen = 40,
• fjärde vunna poängen = game, om motståndaren har högst 30.

Exempel:

• Servaren vinner första poängen: 15–0.
• Mottagaren vinner nästa: 15–15.
• Servaren vinner: 30–15.
• Servaren vinner igen: 40–15.
• Servaren vinner nästa poäng: game.

Varför räknas 15, 30 och 40?

Poängsystemets historiska ursprung diskuteras fortfarande, men i modern tennis är 15, 30 och 40 helt enkelt den fastställda räkneordningen.

Det viktiga för den som följer matchen är att:

• 40 inte betyder 40 faktiska poäng,
• nästa poäng inte alltid avslutar gamet,
• två poängs marginal krävs när båda har nått 40.

Love betyder noll

När en spelare ännu inte har vunnit någon poäng i gamet används ordet **love**.

Exempel:

• 15–love = 15–0,
• 30–love = 30–0,
• 40–love = 40–0.

I svenska resultattavlor visas ofta bara siffran 0.

Vad är deuce?

När båda spelarna har vunnit tre poäng står det 40–40. Detta kallas **deuce**.

Från deuce behöver en spelare normalt vinna två poäng i rad för att ta gamet.

• Första poängen ger advantage.
• Nästa poäng ger game om samma spelare vinner igen.
• Om motståndaren vinner nästa poäng återgår ställningen till deuce.

Ett game kan därför pågå genom många deuce- och advantageväxlingar.

Advantage in och advantage out

När servaren vinner poängen efter deuce kallas det ofta:

• advantage in,
• ad in,
• fördel servare.

När mottagaren vinner poängen efter deuce används:

• advantage out,
• ad out,
• fördel mottagare.

Exempel:

1. Deuce. 2. Mottagaren vinner: advantage out. 3. Servaren vinner: deuce igen. 4. Servaren vinner: advantage in. 5. Servaren vinner: game.

Hur långt kan ett game bli?

Det finns ingen fast övre gräns i ett vanligt advantage-game.

Efter varje deuce måste någon vinna två raka poäng. Om spelarna turas om att vinna kan gamet fortsätta länge.

Detta skiljer sig från no-ad-format, där en enda avgörande poäng normalt spelas vid deuce.

Vad är no-ad-scoring?

**No-ad** betyder att advantage-systemet tas bort.

När ställningen blir deuce spelas en avgörande poäng. Vinnaren av den poängen vinner gamet.

Tävlingsreglerna avgör ofta vilken sida servaren ska serva från och om mottagaren får välja sida. Formatet förekommer bland annat i vissa dubbel-, junior- och lagtävlingar.

No-ad ska inte antas i en match bara för att den går snabbt. Kontrollera tävlingens format.

Vad är ett game?

Ett game är en serie poäng där samma spelare eller samma dubbellag servar hela gamet.

Servaren växlar sida efter varje poäng:

• första poängen servas från höger sida, deuce court,
• andra från vänster sida, advantage court,
• därefter växelvis.

Gamets vinnare får en game-enhet i setställningen, exempelvis 1–0, 2–0 eller 2–1.

Serveordningen mellan game

Spelarna turas om att serva hela game.

Exempel i singel:

• Game 1: Spelare A servar.
• Game 2: Spelare B servar.
• Game 3: Spelare A servar.
• Game 4: Spelare B servar.

Ordningen fortsätter genom setet och över till nästa set. Om A servar sista gamet i ett set börjar B normalt serva nästa set.

Hålla serve och bryta serve

När servaren vinner gamet sägs spelaren **hålla serve**.

När mottagaren vinner gamet sägs spelaren **bryta serve** eller ta ett servebreak.

Begrepp:

• hold = servaren vinner gamet,
• break = mottagaren vinner gamet,
• rebreak = en spelare bryter tillbaka kort efter att själv ha blivit bruten.

Ett servebreak är ofta särskilt viktigt på snabba underlag där servaren normalt har stor fördel.

Vad är en breakboll?

En **break point** är en poäng där mottagaren kan vinna gamet.

Exempel:

• 30–40,
• 15–40,
• 0–40,
• advantage out.

Vid 0–40 har mottagaren tre raka möjligheter att bryta. Om servaren räddar alla och når deuce har breakbollarna avvärjts.

Setboll och matchboll

En **set point** är en poäng där en spelare kan vinna setet.

En **match point** är en poäng där en spelare kan vinna hela matchen.

Samma poäng kan vara både:

• breakboll,
• setboll,
• matchboll.

Exempel: mottagaren leder med 5–4 och 40–30 i ett avgörande set. Nästa poäng kan samtidigt ge break, set och match.

Hur vinns ett set?

Ett vanligt set vinns av den första spelaren eller det första laget som når sex game med minst två games marginal.

Vanliga setresultat är:

• 6–0,
• 6–1,
• 6–2,
• 6–3,
• 6–4,
• 7–5,
• 7–6 om tiebreak används.

Ett set kan inte normalt sluta 6–5, eftersom ledningen bara är ett game.

Varför kan setet bli 7–5?

Om ställningen är 5–5 måste någon vinna två game i rad för att ta setet utan tiebreak.

• Vid 6–5 är marginalen ett game.
• Vinner ledaren nästa game blir det 7–5.
• Vinner motståndaren blir det 6–6.

Vid 6–6 aktiveras normalt tävlingens tiebreakregel, om setet använder tiebreak.

Vad är ett standardtiebreak?

Ett standardtiebreak är en separat poängsekvens som vanligtvis spelas vid 6–6 i game.

Poängen räknas normalt:

• 0,
• 1,
• 2,
• 3 och så vidare.

Första spelare till sju poäng vinner, men bara med minst två poängs marginal.

Möjliga vinnarsiffror är exempelvis:

• 7–0,
• 7–3,
• 7–5,
• 8–6,
• 12–10.

Vid 6–6 i tiebreak fortsätter spelet tills någon leder med två.

Hur visas ett tiebreakset?

Om Spelare A vinner tiebreaket blir setresultatet 7–6.

Resultattavlan kan dessutom visa tiebreakpoängen inom parentes:

• 7–6(4) kan betyda att förloraren gjorde fyra poäng i tiebreaket,
• olika resultattjänster kan formatera parentesen på olika sätt.

Setställningen är ändå 7–6.

Serveordningen i tiebreak

Tiebreaket har en särskild serveordning:

1. Spelaren vars tur det är att serva slår den första poängen. 2. Motståndaren servar sedan två poäng. 3. Därefter servar spelarna två poäng var växelvis tills tiebreaket är slut.

Det ger sekvensen:

• A servar 1 poäng,
• B servar 2,
• A servar 2,
• B servar 2,
• och så vidare.

Den första serven i tiebreaket slås från höger sida. Därefter växlar servern sida för varje poäng enligt ordinarie mönster.

Vem servar efter tiebreaket?

Den spelare som servade första poängen i tiebreaket blir mottagare i första gamet i nästa set.

Detta bevarar den ordinarie turordningen mellan hela servegame.

Tiebreaket räknas som ett game i serveordningen, även om servandet växlar inne i tiebreaket.

Sidbyte i tiebreak

Spelarna byter sida efter var sjätte poäng i ett standardtiebreak.

Exempel på byten efter totalpoäng:

• 6 spelade poäng,
• 12,
• 18,
• 24.

Bytet sker oavsett ställningen, exempelvis vid 4–2 eller 6–6.

Det minskar effekten av vind, sol och andra skillnader mellan planhalvorna.

Vad är ett matchtiebreak?

Ett **matchtiebreak** används i vissa format i stället för ett sista fullständigt set.

Det spelas normalt till tio poäng med minst två poängs marginal.

Exempel på slutresultat:

• 10–4,
• 10–8,
• 11–9,
• 15–13.

Serve- och sidbytesprinciperna följer tiebreakreglerna, med sidbyte efter var sjätte spelade poäng.

Matchtiebreak förekommer ofta i dubbel och vissa ungdoms- eller lagtävlingar, men ska anges i matchformatet.

Standardtiebreak och matchtiebreak är olika

Standardtiebreak

• vanligtvis till 7,
• avgör ett set,
• setet registreras ofta 7–6.

Matchtiebreak

• vanligtvis till 10,
• ersätter normalt ett helt sista set,
• avgör matchen direkt.

Båda kräver normalt två poängs marginal.

Bäst av tre set

I en bäst-av-tre-match vinner den första spelaren eller det första laget som tar två set.

Möjliga setresultat är:

• 2–0,
• 2–1.

Om en spelare vinner de två första seten spelas inget tredje.

Bäst av tre är vanligt i stora delar av professionell tennis och i många dam-, herr-, junior- och dubbeltävlingar.

Bäst av fem set

I bäst av fem krävs tre setsegrar.

Möjliga resultat är:

• 3–0,
• 3–1,
• 3–2.

Formatet används i vissa herrmatcher i Grand Slam-sammanhang och andra särskilda tävlingar, men inte i all professionell herrtennis.

Matchformatet bestäms av tävlingen, inte av spelarnas kön ensamt.

Finalsetsregler kan variera

Det avgörande setet kan använda:

• standardtiebreak vid 6–6,
• längre matchtiebreak,
• ett särskilt finalsetstiebreak,
• i vissa historiska eller lokala format fortsatt spel tills två games marginal uppstår.

Många stora tävlingar har harmoniserat sina finalsetsformat, men regler kan ändras. Matchens officiella program är alltid avgörande.

Hur fungerar serven?

Varje poäng börjar med en serve bakom baslinjen.

Servaren ska:

• stå bakom baslinjen mellan mittmärket och sidlinjen,
• kasta eller släppa bollen,
• slå den innan den studsar,
• spela den diagonalt in i rätt serveruta.

Första poängen i ett game servas från höger sida till mottagarens högra serveruta sett från servaren. Nästa poäng servas från vänster sida.

Förstaserve och andraserve

Servaren har normalt två försök.

• Misslyckad förstaserve = fault.
• Därefter får servaren en andraserve.
• Misslyckas även den blir det dubbelfel och mottagaren vinner poängen.

Efter ett let på en annars korrekt serve spelas serven om enligt reglerna, utan att ett serveförsök förbrukas på samma sätt som ett fault.

Vad är ett servefel?

Servefel kan uppstå om bollen:

• landar utanför rätt serveruta,
• går i nät och inte passerar korrekt,
• träffar en permanent installation eller otillåten yta före studs,
• servas från fel sida eller med felaktigt utförande som inte korrigeras enligt reglerna.

Domaren eller det elektroniska systemet avgör om serven var inne.

Dubbelfel

Ett dubbelfel innebär att både första- och andraserven misslyckas.

Mottagaren vinner då poängen utan att en bollväxling startar.

Dubbelfel kan bli särskilt kostsamma på:

• breakboll,
• setboll,
• matchboll,
• avgörande tiebreakpoäng.

Vad är en letserve?

En serve är let när den träffar nätkanten och därefter landar i rätt serveruta, eller när ett annat regeldefinierat avbrott inträffar under serven.

Då spelas serven om.

• Var det förstaserve blir det ny förstaserve.
• Var det andraserve blir det ny andraserve.

Om bollen träffar nätet och landar utanför rätt ruta är det däremot fault, inte let.

Foot fault

Servaren måste följa reglerna för fotposition före och under servehandlingen.

Foot fault kan dömas om servaren exempelvis:

• trampar på eller över baslinjen innan bollen träffas,
• går utanför den tillåtna sidogränsen,
• överträder mittmärkets tänkta förlängning,
• ändrar position genom gång eller löpning på ett otillåtet sätt.

Ett foot fault räknas som servefel.

Vem väljer serve och sida?

Före matchen sker normalt lottning.

Vinnaren kan välja:

• att serva,
• att ta emot,
• vilken sida hen vill börja på,
• eller överlåta första valet så att motståndaren väljer först enligt proceduren.

När ett val gjorts får den andra spelaren göra det återstående valet.

När byter spelarna sida?

Spelarna byter sida efter första, tredje och varje efterföljande udda game i ett set.

Exempel på sidbyte efter game:

• 1,
• 3,
• 5,
• 7,
• 9.

De byter också sida efter avslutat set om det totala antalet game i setet är udda. Om setet slutar med jämnt antal game sker bytet normalt efter första gamet i nästa set.

I tiebreak byts sida efter var sjätte poäng.

Vila vid sidbyte

Vid de flesta sidbyten finns en begränsad paus. Efter första gamet i varje set och under vissa tiebreakbyten kan reglerna ge kortare eller ingen full sittpaus.

Tidsgränser styrs av tävlingens regelverk och kan övervakas med serve clock eller matchklocka.

Spelarna får inte förlänga pausen utan tillstånd.

Bollen på linjen är inne

En boll som vidrör någon del av rätt linje är inne.

Linjen tillhör det område den avgränsar.

Exempel:

• En boll som nuddar baslinjen är inne.
• En serve som nuddar serverutans linje är inne.
• I singel är den inre sidlinjen gräns; dubbelkorridoren räknas inte.

Elektronisk linjebedömning kan användas i tävlingar som har systemet.

Singel- och dubbellinjer

Tennisbanan har:

• inre sidlinjer för singel,
• yttre sidlinjer för dubbel.

Området mellan dem kallas ofta dubbelkorridor eller alley.

I singel

En boll i korridoren är ute.

I dubbel

Korridoren ingår och bollen är inne om den landar där.

Serverutans bredd förändras däremot inte på samma sätt: serven ska fortfarande landa i den diagonala serverutan.

Nätet under bollväxlingen

När bollen är i spel får den träffa nätkanten och gå över. Om den därefter landar rätt fortsätter poängen.

Det kallas ibland en nätrullare.

Till skillnad från letserve spelas en vanlig bollväxling inte om bara för att bollen träffade nätet.

Hur många studsar får bollen ta?

Spelaren måste slå bollen:

• innan den studsar, som volley,
• eller efter en studs.

Om bollen studsar två gånger vinner motståndaren poängen.

En spelare får slå bollen efter att den första studsen var inne även om spelaren själv befinner sig utanför banan när slaget görs.

Volley och halvvolley

Volley

Bollen slås innan den studsar.

Halvvolley

Bollen slås omedelbart efter studsen, ofta mycket nära marken.

Serven måste däremot alltid studsa i rätt serveruta innan mottagaren slår den. Mottagaren får inte volleyreturnera serven.

Får spelaren sträcka sig över nätet?

Spelaren får normalt inte slå bollen innan den passerat nätets vertikala plan.

Efter ett korrekt slag får racketen följa igenom över nätet, så länge spelaren inte stör motståndaren eller rör nätet på ett otillåtet sätt.

Det finns särskilda situationer där bollen efter studs blåser eller spinner tillbaka över nätet. Då får spelaren sträcka sig över för att slå bollen, men får fortfarande inte röra nätet eller motståndarens bana olagligt.

När förlorar en spelare poängen?

Vanliga orsaker är att spelaren:

• slår bollen ut,
• låter bollen studsa två gånger,
• gör dubbelfel,
• rör nätet medan bollen är i spel,
• rör motståndarens bana på otillåtet sätt,
• träffas av bollen innan den studsat ut,
• fångar eller bär bollen med racketen,
• slår bollen två gånger avsiktligt,
• stör motståndaren avsiktligt,
• använder otillåten utrustning eller bryter mot en särskild spelregel.

Domaren bedömer händelsen enligt regelverket.

Om bollen träffar spelaren

Om en boll i spel träffar spelaren eller något spelaren bär, innan bollen först har studsat ute, förlorar spelaren normalt poängen.

Det gäller även om spelaren står utanför banan och tror att bollen är på väg ut.

Det säkra är att låta bollen studsa ute innan den fångas.

Hinder och störning

Om en spelare avsiktligt stör motståndaren kan motståndaren tilldelas poängen.

Om störningen är oavsiktlig kan poängen i vissa situationer spelas om.

Exempel på möjliga störningar:

• rop under slagögonblicket,
• avsiktlig rörelse för att distrahera,
• boll eller föremål som kommer in på banan,
• en boll som faller ur spelarens ficka,
• publik- eller teknikstörning.

Domaren avgör om det är hindrance och vilken påföljd som gäller.

Om en boll kommer in från en annan bana

Om en främmande boll rullar in och skapar risk eller påverkar spelet stoppas poängen normalt och spelas om.

Spelarna ska inte fortsätta genom en farlig situation bara för att bollen ännu inte påverkat slaget direkt.

I självdomda matcher bör spelarna ropa let tydligt och omedelbart.

Serveordning i dubbel

I dubbel bestämmer varje lag vilken spelare som servar först.

En möjlig ordning är:

• Game 1: A1,
• Game 2: B1,
• Game 3: A2,
• Game 4: B2,
• därefter upprepas ordningen.

Ordningen inom laget ska hållas genom setet. Den kan normalt väljas på nytt inför nästa set.

Mottagarordning i dubbel

Dubbellaget bestämmer vilken spelare som tar emot på höger respektive vänster sida.

Den ordningen hålls genom setet.

Det innebär att:

• en spelare tar emot alla servar till deuce-sidan,
• den andra tar emot alla servar till advantage-sidan.

Vid no-ad kan särskilda regler avgöra vilken mottagare som tar den avgörande poängen.

Positionering i dubbel

Servarens partner och mottagarens partner får stå på olika tillåtna platser, men får inte avsiktligt hindra eller distrahera.

Vanliga formationer är:

• båda vid nät och baslinje,
• klassisk en-fram-en-bak,
• I-formation,
• australiensisk formation.

Formationerna förändrar taktiken men inte grundreglerna för serveordning och mottagarsida.

Tiebreak i dubbel

Serveordningen följer samma princip som i singel, men lagens interna turordning fortsätter.

Den spelare vars tur det är servar första poängen. Därefter servar motståndarlagets nästa servare två poäng, sedan nästa spelare i den etablerade ordningen två poäng och så vidare.

Vid matchtiebreak används normalt samma turordning som gäller inför det avgörande momentet, enligt tävlingsreglerna.

Vad är en walkover?

Walkover, ofta WO, innebär att en spelare eller ett lag går vidare utan att matchen startar.

Vanliga orsaker är:

• motståndaren drar sig ur före start,
• sjukdom eller skada,
• administrativt beslut,
• diskvalifikation före match.

En walkover är inte samma sak som en seger efter att motståndaren har brutit en påbörjad match.

Vad är retirement?

Retirement innebär att en spelare avbryter efter att matchen har startat.

Resultatet kan visas med förkortningen RET.

Orsaker kan vara:

• skada,
• sjukdom,
• värmeproblem,
• annan fysisk oförmåga.

Hur statistik, ranking och eventuella spelmarknader hanterar en bruten match styrs av respektive regelverk och ska inte antas utifrån slutställningen ensam.

Diskvalifikation och default

En spelare kan förlora matchen genom default efter allvarliga eller upprepade regelbrott.

Det kan handla om:

• osportsligt uppträdande,
• hot eller våld,
• upprepade tidsöverträdelser,
• vägran att fortsätta,
• utrustnings- eller behörighetsbrott,
• andra överträdelser enligt tävlingens uppförandekod.

Domaren eller tävlingsledningen följer en särskild kod och påföljdstrappa.

Medicinsk timeout

Tävlingsreglerna kan tillåta medicinsk bedömning och behandling under begränsad tid.

Exakt antal behandlingar, diagnoser och när timeout får tas regleras separat från grundreglerna för tennis.

En medicinsk timeout är inte en fri vilopaus. Domare och medicinsk personal kontrollerar processen.

Tidsregler mellan poäng

Spelaren ska vara redo inom den tid tävlingen anger mellan poängen.

I professionella tävlingar används ofta en serve clock som räknar ned. Tidsgränsen kan påverkas av:

• poängens längd,
• publikstörning,
• bollbyte,
• domarbeslut,
• extraordinära förhållanden.

Upprepade förseningar kan leda till varning och poängpåföljd enligt tävlingens kod.

Coaching

Reglerna för coaching varierar mellan tävlingar och kan ändras.

Vissa format tillåter begränsad instruktion från tränare under bestämda villkor. Andra förbjuder all coaching under spelet eller tillåter den bara vid särskilda pauser.

Det är därför viktigt att skilja grundreglerna för poängräkning från tävlingsspecifika coachingregler.

Elektronisk linjebedömning

Tävlingar kan använda:

• linjedomare,
• elektronisk line calling,
• challenges där spelare begär kontroll,
• en kombination av systemen.

När full elektronisk bedömning används kan systemet ropa bollen ute direkt. I challenge-system har spelaren ett begränsat antal felaktiga utmaningar enligt tävlingens regler.

Oavsett system gäller grundprincipen: en boll som vidrör linjen är inne.

Om domaren korrigerar ett domslut

När ett ute- eller innedomslut korrigeras avgör domaren om:

• poängen ska tilldelas en spelare,
• poängen ska spelas om,
• en spelare ändå inte hade kunnat nå bollen.

Bedömningen beror på när signalen kom och hur den påverkade spelarna.

Byte av bollar

Tävlingsbollar byts enligt ett fast schema, exempelvis efter ett visst antal game.

Uppvärmningsbollar räknas ofta in på ett särskilt sätt i första bytet.

Nya bollar är vanligtvis:

• hårdare,
• snabbare genom luften,
• mindre slitna i filten.

Bollbytet kan påverka serve och retur, men ändrar inte poängreglerna.

Underlag

De vanligaste underlagen är:

• hardcourt,
• grus,
• gräs,
• inomhusmatta eller andra godkända ytor.

Underlaget påverkar:

• studs,
• fart,
• glid,
• serveeffekt,
• spelstil.

Reglerna för poäng, game och set är i grunden samma, men tävlingsformat och elektroniska system kan skilja sig.

Vanliga resultatförkortningar

| Förkortning | Betydelse | | --- | --- | | RET | Spelare bröt efter matchstart | | WO | Walkover före matchstart | | DEF | Default/diskvalifikation enligt tävlingskod | | LL | Lucky loser, spelare som går in efter kvalförlust | | Q | Kvalificerad från kvalturnering | | WC | Wild card | | SE | Special exempt i vissa tourformat |

Alla förkortningar gäller inte varje tävling.

Så läser du en resultatrad

Exempel:

**Spelare A–Spelare B 6–4, 3–6, 7–6(5)**

Det betyder:

• A vann första set 6–4,
• B vann andra 6–3,
• A vann tredje set i tiebreak,
• tiebreaket slutade normalt 7–5 om parentesen visar förlorarens poäng.

A vann matchen med 2–1 i set.

Exempel med matchtiebreak

**Lag A–Lag B 6–3, 4–6, [10–7]**

Hakparentes används ofta för att visa att sista delen var ett matchtiebreak, inte ett fullständigt set.

Lag A vann:

• första set,
• förlorade andra,
• vann matchtiebreaket 10–7.

Vanliga missförstånd

”40–40 betyder att nästa poäng alltid vinner gamet”

Nej, inte med advantage-scoring. Först krävs advantage och sedan en andra rak poäng.

”Ett set vinns alltid vid 6 game”

Bara om marginalen är minst två game eller om tiebreakregeln avgör vid 6–6.

”Alla tiebreak spelas till sju”

Matchtiebreak spelas ofta till tio, och finalsetsformat kan skilja sig.

”Servaren servar två poäng direkt i början av tiebreak”

Nej. Första servaren slår en poäng, därefter två per servare.

”Bollen är ute om den mestadels ligger utanför linjen”

Nej. Om någon del av bollen vidrör linjen är den inne.

”Dubbelkorridoren används i singelserve”

Nej. Korridoren är ute i singel, och serverutan använder sina egna linjer.

”En nätträff innebär alltid omspel”

Bara en korrekt letserve spelas om. Under bollväxlingen fortsätter poängen om bollen går över och landar inne.

”Mottagaren får volleyreturnera serven”

Nej. Serven måste studsa i rätt ruta.

”Bäst av fem används i alla herrmatcher”

Nej. Formatet är tävlingsspecifikt.

”Walkover och retirement är samma sak”

Nej. Walkover sker innan matchen börjar; retirement efter start.

Kontrollista när du följer en match

1. Är matchen bäst av tre eller bäst av fem? 2. Används advantage eller no-ad? 3. Vad händer vid 6–6 i setet? 4. Används ett matchtiebreak i stället för avgörande set? 5. Vem servar och från vilken sida? 6. Är poängen game-, break-, set- eller matchboll? 7. Vilka linjer gäller i singel respektive dubbel? 8. Har bollen träffat linjen? 9. Är en signal ett fault, let eller uteboll? 10. Är ett avbrott retirement, walkover eller medicinsk paus?

Sammanfattning

Tennisens poängsystem byggs i tre nivåer:

• **Poäng:** 0, 15, 30, 40 och game.
• **Game:** samma spelare servar hela gamet.
• **Set:** normalt först till sex game med två games marginal.
• **Match:** först till två eller tre set beroende på format.

Vid 40–40 blir det deuce och därefter krävs normalt två raka poäng. Vid 6–6 används ofta ett standardtiebreak till sju med två poängs marginal. Ett matchtiebreak spelas ofta till tio och kan ersätta ett sista set.

Servaren har två serveförsök, växlar sida efter varje poäng och förlorar poängen vid dubbelfel. En boll som vidrör linjen är inne. Singel använder de inre sidlinjerna, medan dubbel använder de yttre.

Den viktigaste praktiska regeln är att alltid kontrollera tävlingens format. No-ad, finalsetsregler, matchtiebreak, coaching och elektronisk linjebedömning kan skilja sig även när grundreglerna är desamma.