Det blir allt fler högskoleutbildningar inom friskvård- och hälsoområdet.
– Det har varit en explosionsartad utveckling. Problemet är att ökningen av utbildningarna inte speglar hur det ser ut på arbetsmarknaden, säger Andreas Lövdahl, ordförande i fack- och yrkesföreningen Hälsoakademikerna.

Sedan början av 2000-talet har det skett en dubblering av antalet utbildningsprogram inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa.

– Då fanns det 8-9 utbildningsprogram. Nu är det dryga 20-talet och så finns det dessutom enstaka kurser, de är så många att inte ens vi kan hålla reda på dem, säger Andreas Lövdahl.

600 utexaminerades
I början av 2000-talet var det cirka 300 som utexaminerades från programmen per år. Nu är det cirka 600 per år. Men det finns inte plats på arbetsmarknaden för alla dessa folkhälsoplanerare, hälsovetare, hälsoutvecklare, friskvårdskonsulter med flera.

– Andelen som utexamineras varje år motsvarar 50 procent av alla yrkesverksamma som redan finns på arbetsmarknaden. Marknaden växer, men inte i den utsträckningen. Det är omöjligt att det ska finnas arbete för alla, säger Andreas Lövdahl.

Han ser inte i första hand antalet utbildningar som problemet, utan att det är så många breda utbildningar.

– Med breda utbildningar är det lättare att få många sökande. Då kan man välja bland dem som tas in och kan vara mer säker på att många kommer att ta examen. Det är ekonomiskt fördelaktigt eftersom statsbidraget bygger på hur många som utexamineras.

Nischade utbildningar
Hälsoakademikerna försöker påverka högskolor och universitet att trots den ekonomiska risken våga satsa på mer nischade utbildningar – som ger bättre förutsättningar att få jobb.

– De har lyssnat och jag tycker att sker en positiv utveckling i den riktningen.

Som exempel nämner han en utbildning som anordnas av högskolan i Halmstad – biomedicin med inriktning fysisk träning och Management med inriktning mot hälsopromotion som anordnas av Högskolan Väst.

– Det är bra att utbildningsanordnare vågar satsa på sådana utbildningar.

Andreas Lövdahl är övertygad om att hälsobranschen kommer att fortsätta växa. En orsak är att attityden till friskvård har ändrats.

– Tidigare sågs friskvård och hälsa som en lyxgrej som företag och organisationer kunde kosta på sig i goda tider nu finns ett annat synsätt i arbetslivet. Ett tecken på det är att vi har genomlevt två lågkonjunkturer utan att branschen har minskat.

Klarar konjunkturnedgång
Andreas Lövdahl säger att allt fler inser att man måste ha samma syn på personalens hälsa och välmående som man har på annat inom arbetslivet.

– En IT-avdelning på ett företag ska inte bara se till att underhålla utrustningen – de måste också ha en utvecklingsplan för att få öka kapaciteten. Samma synsätt är användbart när det gäller personalens hälsa, trivsel och välmående.